Just another Manic Monday
Nu är det bara 6 dagar till min födelsedag, och gissa om jag är taggad!
Har inte speciellt många saker på min önskelista faktiskt, mest bara pengar.
Känns inte så himla speciellt att fylla 20 som jag trodde. Hela grejen me att fylla 18 var ju mycket störrre då. Dessutom fyller jag ju på Söndagen så till bolaget kan man ju heller inte gå.
Hur som helst längtar jag ändå :D
Sitter o kollar på Färjan på kanal 5. Även om det brukar medverka en hel del sorgliga människor där så finns det ändå många sjukt orginella och sköna personer. Speciellt de som släpper alla sina hämningar ombord. Och då menar jag på dansgolvet. Ni vet lite som dom där reklamerna på TV.
Fyllecell
Äta buffé
Rökning inomhus
Jazz
Alkoholiserade 50-åringar
Nästan inga ungdomar ombord
Dagen före Fredag..
Jag i princip älskar allt som börjar med HE och slutar med LG.
Imorgon, Fredag blir det en liten Reunion i staden. Mina kära vänner från Gotland kommer nämligen hit. Och jag vill lova att vi kommer att göra stan osäker. 4 Gotlandstjejer och förhoppningsvis 3 Stockholmstjejer kommer att yra runt som vilda höns, så watch out ;)
På Lördag blir det födelsedagsmiddag hemma hos Natta. En liten fågel viskade i mitt öra att det ska serveras TACO.
Har svinont i tanden. Rotfyllde den nyss hos käftis. 3000 gick kalaset på. Och vad får man för det? Bara en jävla massa ilningar. Går det att reklamera en rotfyllning? (ha!)
Nej nu ska jag sola ansiktssolarium.
Godnatt Isabelle sorken(För ingen annan har väl hitat hit?)
/Malin
Jag och IsaMr Perfect, troligen en illusion...
En blogg är väl dels till för att få utlopp för sina känslor och tankar, och det är precis vad jag tänkte göra nu.
Jag undrar vart han finns, Mr Perfect då. Finns han överhuvudtaget?
Eller är det helt enkelt jag som har för höga krav, eller som har så förbannat svårt att släppa taget om det förflutna.
Jag anser att jag har tagit en del chanser, vilket jag aldrig skulle ha gjort för nåt år sedan, och vad får man för det?
Ett förhållande är aldrig enkelt, det krävs arbete från bådas sida, men livet är så mycket svårare som singel.
Den här känslan var ett tag sen sist. Ett och ett halvt år för att vara exakt. Hur tar man sig tillbaka?
Och hur fan får jag min starka "singelsjälvkänsla" tillbaka?
Underlig konversation..
Björn: Ska se på film sen sova. Är du Singel?
Malin: Ja, vad jag kan minnas. Själv?
Björn: Jo jag är singel efter att min flickvän gjorde slut förra julen
Malin: Okej vad tråkigt då.
Björn: Jo vad heter du jag heter Björn
Malin: Malin heter jag.
Björn: Va fint namn tycker du jag är ful?
Malin: Tack :) Nej, varför frågar du något sånt?
Björn: Nej jag undrade bara för jag e adopterad,,..
Eeeeh Okej??
